Innehåll
- Kirsten
- Lindali
- Intervjuer
Att hitta ut som transvestit
Hej, Lindali heter jag - åtminstone när jag är ute som tjej vilket blir åtminstone en gång i veckan.
Hur det började
Jag hörde talas om FPE-S redan ganska tidigt genom bla Marlenas samlevnadsspalt i Aftonbladet. Ibland kunde man få syn på frågor som rörde transvestism och man började väl så smått inse att det var just det jag också var. Marlena rekommenderade alltid att de kunde ta kontakt med Föreningen FPE-S. Det fanns också små annonser i aftonbladet där en adress till FPE-S hemsida fanns. Det dröjde dock några år innan jag ens vågade kolla upp sidan på Internet. Under hela den här perioden var jag oerhört rädd att avslöja mig. Jag kunde t ex inte ens säga orden kjol eller klänning och än mindre vågade jag mig in på en hemsida. Jag visste ju inte om jag skulle klara att få bort alla spår av min vistelse på sidan. Till slut vågade jag mig ändå in på sidan men jag vände ganska snabbt med bortförklaringen att sådan var inte jag.
Att komma över rädslan
7-8 år senare hade jag sedan flera år bott i egen lägenhet och haft tillgång till dator utan att våga kolla upp hemsidor om transvestism. Brytpunkten kom dock sommaren 2001 då jag kände mig ganska nedstämd över att inte ha hittat kvinnan i mitt liv. En ingivelse fick mig då att vilja kolla upp sidor om transvestism och jag hittade en med bilder på en oerhört trovärdig transvestit. Denna tv gav mig inspiration och jag såg att det var möjligt att göra detta på ett trovärdigt vis. Jag blev då oerhört nyfiken på att se hur bra jag själv skulle kunna göra det.
En annan sida jag hittade innehöll noveller med berättelser som man både kände igen sig i samt upplevelser som då kändes som rena utopier. Jag kontaktade den senare och ställde lite frågor. Svaren var genomtänkta och hon var dessutom medlem i Föreningen FPE-S. Tack vare henne vågade jag den sensommaren beställa mitt fösta paket med damkläder. Så småningom blev det också peruk och smink.
Hela tiden letade jag dock efter en sida där man beskrev hur folk reagerade när man gick ut som transvestit bland vanligt folk, men hittade aldrig någon sådan sida. Därav började jag skapa min egen hemsida där det går att läsa om mina äventyr i dagboksform.
Ta kontakt
Via en chatt träffade jag på nuvarande ordföranden i föreningen. Hon tipsade mig om träffar som arrangerades i föreningens regi. Beslutet skedde efter många våndor, men till slut insåg jag att jag måste åka för att se hur det skulle va. Jag insåg också att ingen behövde få veta något. Innan hade jag oroat mig så mycket för allting. Nu såg jag exempel på många som inte erkänt sin transvestism förrän i 50 års åldern. Därför kände jag att jag var tvungen att se hur bra jag kunde göra det medan jag fortfarande var ung. Drivkraften var stark och jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte tog chansen.
Slutligen
Inom FPE-S finns det många trevliga människor som gärna hjälper andra transvestiter ur garderoben. Det känns också oerhört viktigt inte minst för mig själv att vi har en stark förening i sverige där man kan träffa likasinnade. Därför började jag tidigt stödja föreningen som medlem. I början var jag dock livrädd att bli medlem eftersom jag då lämnar ut mitt riktiga namn och adress. Känner du så tänk då på att alla i föreningen jobbar för oss och sitter i samma båt, vi vet att anonymitet är oerhört viktigt för många av oss speciellt i början.
Inom föreningen finns även ett mindre fristående nätverk. Vänner i väst tillhör detta och arrangerar träffar i Göteborgs området. I vänner i väst liksom i FPE-S finns många fina möjligheter att göra sin debut som transvestit utanför garderoben. Jag kan garantera att du kommer få många trevliga vänner i alla åldrar.
Våga ta chansen att förverkliga dina drömmar!
Med vänliga hälsningar
Lindali MacDowell
